www.katrinarosales.se www.chawo.blogg.se

Weirdo world

Tänk om det skulle finnas fler världar man kunde leva i? Jag skulle absolut byta värld då. 

Under en av alla mina turer på psyk så mötte jag bla en kvinna, så det måste vara vuxenpsyk antingen när jag var antingen 13/14 eller 17, hon var iallafall helt övertygad om att vi bodde i en helt annan värld än alla andra. Hon pendlade lite om vart vi var beroende på humör. Ena teorin hon hade var att vi var fast under vattnet, himlen är ju blå så det måste vara vatten över oss. Den andra teorin var att vi blivit tagna av några människor för att vi är annorlunda och bor numera i ett öga till en jätte för att ingen ska komma åt oss eller vi åt dom. Tänk om det en dag visar sig att denna kvinna har rätt? Hur ballt vore inte det? 
Såklart är jag fullt medveten om att kvinnan ifråga är svårt sjuk. Jag är inte så dum som folk tror. Men hon var en intressant människa att prata med mellan hennes utbrott. 

Jag vet jag inte har skrivit på ett tag, jag har haft ett 5 dagar långt migränanfall och efter det har jag undvikit skärmar i längre stunder och har försökt komma ifatt med sånt jag inte orkat göra. 
Nea har varit en perfekt migränhund återigen, påminnt om mediciner, hållt sig nära, lugn fast i slutet rastlös ute, legat med huvudet över mitt ansikte och blockat ute allt ljus. Hon är verkligen min perfektion på fyra tassar trots sina problem! För vem kan vara helt problemfri? 
Kiana har imponerat stort under dessa 5 dagar, hon har hållt sig lugn, fattat att jag varit dålig så hon har betett sig lite annorlunda som tex försiktigare ute, kollar till mig med jämna mellanrum och sköter sig bättre än normalt. 

Well, sen jag skrev sist vet jag inte vad jag har gjort. Hmm... 
Jag skulle träffat P i fredags men fick ställa in pga migrän. Vi bokade om till söndag. Så fredag och lördag tog jag det bara lugnt tror jag. På söndagen vaknade jag återigen upp med migrän så planerna om en långpromenad, en dusch och sen date blev störda. Istället blev det upp, göra morgonrutiner, ta migränpiller och lägga sig igen. Sen upp, snurra mig igenom en dusch och peta i mig ett äpple för jag vet att illamåendet blir värre på tom mage och risken att jag kräks är värd att ta. Jag vägrade ställa in igen även fast det var riktigt jobbigt emellanåt. 
Jag tog mig iallafall dit, vi träffades vid Dragon och åt pizza. Dom har gigantiska pizzor som vi skrattade gott åt men det var trevligt. Vi satt och pratade i 2.5 timme om allt och inget typ. Det var verkligen jätte trevligt och han är en intressant person med vänligt hjärta. Han följde mig sen hem och i brist på annat bjöd jag upp honom för att träffa hundarna då han också älskar djur... detta trots att jag lovat mig själv att inte möta någon på hemmaplan eller bjuda upp någon pga risken av att personen är ett vider. Men P känns verkligen inte som en sån person så jag tog chansen. Nea blev i vanlig ordning jätte glad över sin nyfunna bästis. Kiana skällde osäkert med raggen i vädret som vanligt, men hon lugnade sig snabbare än vanligt. Hemma fortsatte vi prata en stund och han gosade med hundarna - mest Nea som tar all plats - och sen sa vi hejdå med en kram. 
Dagen efter skrev han meddelande och skrev att han tyckte det var jätte trevligt så vi bestämde att göra om det, redan imorgon faktiskt. Vi ska gå en promenad är det tänkt. 

I måndags följde jag mina nya rutiner genom att gå upp i tid och gå med Anna till dagis, sen granngården för att köpa regntäcke åt Kiana men det var slut i hennes storlek såklart, sen hem igen. Efter en stund gick vi till Ica och hängde sen på gården en stund med barnen. Det var kul men hemskt pga migränen. När jag kom in igen kräktes jag, tog medicin och la mig. Sen kommer jag inte ihåg mer från den dagen. 

Tisdag gick jag återigen upp i tid, en promenad runt grisrundan med träning för Kiana som äntligen varit fri från kennelhostan tillräckligt länge enligt instruktioner! Tjoho! Det vart dragweight för henne, hon kämpade på bra och funderade inte över något alls. Hon var dessutom så snäll att hon drag kedjorna genom varje vatten- och lerpöl hon kunde hitta. Nea fick för en gångsskull vara den som sprang runt och retades, skuttade i gräset, lekte med pinnar osv. Oftast är det hon som jobbar och andra har kul men hon njöt av att vara den som skuttade runt. Hon skulle behöva jobba dock, hennes kropp spricker snart av boredom och hennes behov av att jobba. Bara promenader och tankelekar är inte nog för henne. Efter Kiana fått springa lite löst stretchade jag henne och hon tog det jätte bra. 
Jag tror att vi gick upp för trappgatan på kvällen här, eller om det var i måndags. Nej det måste varit måndag för jag tror det var tisdag jag och Anna gick runt hela Vackerby med Nea och Diva i flexikoppel på kvällen. Dom skötte sig super iallafall, när dom hoppade på varandra i lek så var det fin lek och inga läten eller dumheter. 

På onsdagen gick vi igen upp och runt grisrundan. Jag tog med benmanschetter och tänkte att det är inget ansträngande så jag satte dom tomma på Neas framben i 10 minuter. Jag såg på en gång hur hennes rörelsemönster ändrades till det positiva. När 10 minuter hade gått bytte jag till 10 minuter med lätta vikter bak. Men det gick bra och hon gick fint. Kiana fick springa lös, hon blev så lycklig när hon fick klartecken att springa ut i den tomma kohagen vi gick bredvid. Där sprang hon och skuttade, rullade, åt gräs och bajs och var allmänt nöjd. Sen skuttade hon i diket med en pinne hon sen tryckte upp i ansiktet på Nea med resultatet att Nea tog den ena änden och dom hade dragkamp ett tag tills pinnen gick av. När Neas 10 minuter var över fick jag den briljanta idén att prova på Kiana. Så när vi kom vid vägen där koppel alltid är på så satte jag även på tomma benmanschetter bak på henne. Jag förväntade mig att hon skulle vara lite fundersam, åtminstone tänka lite och titta lite. Men hon bara traskade på som om hon alltid hade haft såna konstiga saker på sig. Hennes rörelsemönster gick från släpiga steg med trånga haser till genomtänkta, luftiga och snygga steg. Jag tror manschetter kommer göra underverk för henne! 
När vi kom hem åt jag lunch och vilade en stund. Jag är i en sån period där jag är sjukt trött hela tiden. På kvällen vart jag rastlös så gick ut med hundarna. Upp för den förbannade trappgatan igen, ner genom en liten lekpark med mycket sand där jag brukar stanna några sekunder bara för att träna Kiana att inte påbörja stereotypa beteenden. Sen gick vi genom Thuleparken där vi körde lite dogparkour, Nea briljerade som alltid på parkour och Kiana får mest lätta saker, grunder mer, där vi satsar på fokus, att ta det lugnt och tänka efter. Och framförallt att inte gå upp i varv så mycket att hon slår över till överslagshandlingar. Hon gör lätt det när vi gör saker som innebär mycket beröm, glädje, jobba, press osv. Hon har tre beteenden hon väljer mellan - den vanligaste är att hon tar kopplet och börjar kampa med det. När vi är på ställen med mjukare underlag så börjar hon helt besatt gräva. Och den tredje är skall. Hon antingen står eller sitter och skäller mot himlen. Inget av dessa är lätta att bryta, men det går. Jag jobbar dock med målet att INTE ens hamna där utan när hon blir för uppvarvad stannar vi upp och lugnar oss innan vi fortsätter. 
När vi sen kom hem var Kiana så trött att hon inte ens orkade skapa en sjö av dregel nedanför mina fötter när jag gjorde iordning deras middag så när Anna sen skrev fick hon stanna hemma. En övertrött hund är bara jobbig och det finns ingen anledning att dra ut henne på en promenad runt stopp när hon redan är såpass trött. Så Nea och jag gick en sväng med Anna och Diva, runt stopp som sagt. 
Trassel hade ömsat men inte helt så hon fick komma ut och vädras samt få ett bad. Hon verkade inte hata det precis även om hon inte verkade älska det heller. Hon låg och flöt i vattnet, dök och simmade runt. Hon kunde tryckt i taket om hon velat så jag antar att det inte var allt för hemskt. Efter badet kunde jag lätt pilla bort det som var kvar så nu är fröken fin och glansig igen. Jag stod vid lampan i badrummet och bara beundrade henne ganska länge för damn va fin hon är! Efter det gick hon en sväng i terrat, sen in i grottan där hon sen serverades mat på dörrkarmen. Nu är hon mätt och belåten!

Idag insåg jag att Kiana har sovit hela nätterna i sängen i en hel vecka! Sån lycka! ♡ 
Och hon har varit hos mig i 5 veckor. 
Dagen började dock med stress då min mobil hade uppdaterat sig i natt så väckarklockan ringde inte. Så typiskt att det sker just den enda dagen man har något inbokat tidigt! Men det gick ändå, det blev ingen långpromenad men en rastning. Sen iväg till vårdcentralen för ett cellprov jag var förvånad över att jag ens blev kallad till då jag gjorde ett förra året och ett i år dessutom men tydligen har dom inte ett nationellt system utan det cellprov jag gjort i Örebro och Arboga ser inte dom här i Södermanland. Så skumt. Men nu är det gjort, igen, och efter det stack jag iväg till ICA för att köpa bananer och kakor. 
På vägen hem fick jag ett meddelande från en jag har kontakt med på Tinder, vi är typ grannar men har aldrig träffats. Han undrade om jag nyss gick vid Torggatan och javisst, det var ju jag in all my glory med mjukisbyxor, oborstat hår som behövde tvättas och super mega trött. Vi hade tydligen haft ögonkontakt men jag har inte uppmärksammat det vilket såhär i efterhand känns lite läskigt. Men tänk va mycket man gör men inte uppmärksammar liksom. Konstigt. Hur som helst så hade han inte kopplat att det var jag förrän det var försent. Lite tur är väl det känner jag som då kände mig väldigt trött och äcklig. Nu ett par timmar senare efter en dusch, mat och vila så känns det som att om vi möts sådär igen så får han säga något nu när han vet hur jag ser ut IRL. Haha det komiska är att han ändå tycker jag är snygg trots att han nyss såg mig som en liten lort vandrade på gatan. Knasigt. 

Idag regnar det. Nonstop. Så vi får se om vi går en sväng sen eller om vi vilar. Kanske går en sväng med Anna eller själv. Vi får se vad vi gör. 
Nu ska jag göra en kopp te iallafall och ta det lugnt tills jag vet om jag orkar göra mer eller ej. 

Random bilder;


Hejsvejs!

/ Lise 🎈

Going crazy

Så trött och börjar bli helt galen av min mobil som aldrig slutar vibrera 😵


3e vilodagen idag, först mådde jag skräp och sen 2 dagar med migrän. Nea är uberuttråkad och Kiana sköter sig fint förutom att hon drar mer igen. 

Mamma kom hem idag. Hon hade köpt lite godis och tvål till mig. Yey! Hon berättade en hel del om deras 2 veckors resa i Grekland och visade alla över 1000 bilder. 

Annars har jag inte gjort nåt speciellt sista dagarna. Haft migrän och vilat. 
Jag bestämde mig för att skapa ett konto på Tinder, men gick inte in förrän igår. Har fått en del matchningar och en hel del folk har skrivit. Därav att jag blir galen! Det slutar fan aldrig. Gah!
Alltid trevligt med uppmärksamhet men det känns lite överdrivet. 3 creeps har skrivit om sex men det är inte det jag är ute efter. Jag vet iof inte vad jag är ute efter oavsett men en sak vet jag väldigt väl och det är att jag absolut inte kommer ha sex med totalt okänt folk. Resten verkar helt ok faktiskt, en ska jag träffa på söndag. 

Jag vet inte riktigt hur jag mår längre, jag känner mig så splittrad. Ena sekunden kan jag känna att jag mår helt ok och andra är allt bara skit. Mår jag för bra för länge mår jag dåligt över det faktum att jag mår bra, för vad har jag gjort för att förtjäna det? Absolut ingenting. Och att vara tillbaka i dom tankebanorna är riktigt skrämmande då jag inte känt så sen jag hade mitt självskadebeteende. En del av mitt skadande var just bestraffning, att bestraffa mig själv för saker jag gjort eller inte gjort. Som att må bra/skratta, det förtjänar jag inte så jag skadade mig själv för att jämna ut det. 

Jag är så trött både fysiskt och mentalt. Jag orkar inte må dåligt hela tiden men ut orkar hellre inte kämpa för att må bättre. Varför skulle jag? Allt skiter sig alltid i slutändan ändå och jag har inte gjort något för att förtjäna det. 

En positiv grej - igår blev Kiana officiellt helt min. Nu jävlar ska här tränas 😉 
Nej, skoja, vi ska fortsätta ta det lugnt tills hon landat helt. Jag fortsätter att utvärdera situationer, ser vad hon klarar och inte klarar. 
Hon växer för var dag och hon verkar allmänt gladare.  

Nea har damp, skuttar och gosar om vartannat. Hon skulle behöva ett träningspass men jag vet inte om jag vågar än förrän om en vecka då kennelhostan gått över och dom varit friska en stund. Jag får väl stå ut helt enkelt.... möjligen en sväng runt Vackerby imorgon. Om huvudet tillåter. 

Nu sova, åtminstone lägga mig i sängen. Blir så dålig av migränmedicinen 🤢


/

Lise 🎈

Taking a leap

Hallo!

Jag har varit sååå trött sista tiden. Helt störigt trött. Men ändå har jag umgåtts med folk och gått promenader. I 2 dagar har jag äntligen kommit på spår igen med rutiner och gått upp tidigt för en promenad med odågorna. Idag bröts det igen då jag mådde sååå dåligt. Jag var sjukt illamående, kräktes, var yr och hade jätte ont. 

Jag spenderade därför hela förmiddagen på soffan. Sen umgicks jag med Anna och barnen hela eftermiddagen. Linus jobbade till 19 ikväll så det var väl skönt för henne med någon att umgås med. Och att barnen helst leker och myser med mig än henne när jag är där är väl bara ett plus för henne haha! 

Jag har börjat få kontakt med Madde igen. Frågade henne tidigare idag om hon ville gå en sväng ikväll men hon hade annat planerat. Hon ville däremot gärna gå en annan dag. Precis efter jag skrev kom jag på vilket kaos det kommer bli när vi möts med alla hundarna... Nea kommer bli glad och vilja äta chihuahua, Kiana kommer skälla och vara osäker. Maddes stora kommer bli glad och eventuellt gnälla lite och hennes lilla kommer skälla. Great. Men jag visste ju när Kiana flyttade hit att det skulle vara såhär ett tag men just nu känner jag bara att kaos är det sista jag är sugen på. 

Nea och Kiana har båda kommit i en period där dom fattat att dom är stuck with each other. Det märks då dom backat lite inne igen. Nea vaktar sängen lite, Kiana morrar mycket. Hon kan tom gå fram till Nea som ligger på soffan och morra istället för att bara ignorera eller bara gå förbi. 
Rätt väntat såklart då jag vet att det kan bli så när dom vet att dom är fast. Ute är dom däremot tightare och kaxigare. Gaddar ihop sig typ. 
Igår var jag däremot förvånad, vi hade varit på promenad och kom bara in pfh vända då Anna skrev, men Kiana skällde bara ett litet litet voff! Vilket framsteg! Jag var beredd på att hela grannskapet skulle vakna. 

Jag har fått kontakt med lite gamla vänner igen, det är ju kul. 4 av mina vänner tycker också jag ska skriva in mig i en dateing sida men jag vettefasiken alltså. 
För det första så vet jag inte om jag är sugen på något.
För det andra vet jag inte när jag kommer bli sugen på något nytt. 
För det tredje måste jag lära mig att lita på folk igen och att alla inte är idioter som ljuger, luras och hittar på saker. 
För det fjärde så... är det inte mycket creepy folk på såna ställen? 
För det femte - vad fasiken skriver man? 
Nä, asså jag vet inte. Det känns inte som my cup of tea så att säga. 
Det skulle ju vara trevligt att inte vara nunna resten av livet också men jag är absolut inte en sån som ligger med vem som helst så en dateing sida skulle jag aldrig någonsin söka mig till för en sån sak. Livet är så jobbigt... 

I övrigt mår jag lite bättre. Jag tänker inte på självmord och döden lika mycket men jag har fortfarande mycket mörker och känslan av att alla skulle må bättre utan mig. 
Ångesten kvarstår men dyker inte upp lika ofta. Maten går upp och ner. Jag sover lite och drömmer mycket mardrömmar. 

Visst fan skrev jag om ormarna förra gången?
Om inte så har jag en orm nu. En afrikansk hussnok sen snart 2 veckor tillbaka. Hon är en trevlig filur, snäll och aktiv. Hon har varit tillbakadragen sen sista mätningen men annars. Iii... måndags? Tror jag? Anna, Linus och barnen kom förbi för att kolla på ormen och krypen. Gimli syntes inte som vanligt och värre var det nog då jag precis gjort rent åt honom. 
Anna och Linus vågade inte ens peta på Trassel, som hon kallas. Barnen gjorde det. Dom var jätte imponerade av både ormen och krypen. Även hundarna ville dom hälsa på men Nea morrade och visade tydligt obehag så dom fick inte gå nära hennes galler. Kiana bara skällde och visade ett nytt trix hon kan - tugga, gnaga och skälla samtidigt! Super häftigt. 

Nu ska jag kolla PH och sen kanske serie. Vi får se! 


Lise 🎈

Roses | via Tumblr
Roses | via Tumblr
RSS 2.0
Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo | LCHF - Recept och mycket mer!