www.katrinarosales.se www.chawo.blogg.se

En jägare och hans hund

Efter att ha sovit drygt 1,5 timme kände jag att jag hade tillräckligt med krafter för att hålla mitt löfte. Så vi begav oss ut i skogen. 
Nea fick sitta vid ett träd när jag la spåret, 300m och en rejäl vinkel, lugnt och tyst satt hon där - jätte duktigt! Det gick sedan en jägare med hund förbi oss och jag kände att nja, jag släpper inte Nea idag. Hon får gå kopplad. Egentligen borde jag hålla mig borta från skogen på helgerna då folk har ledigt från vardagsjobb och kan därför gå ut på jakt. Idag har det dessutom varit toppen väder, så det var väl lite dumt av mig...

Vi tog en promenad i skogen i väntan på att spåret skulle mogna, hon fick vara kopplad men gå mer eller mindre som hon ville, stannade hon så stannade jag. Hon var jätte taggad och ville bara tillbaka till spåret men gav med sig efter en stund. 

När vi tog spåret var Nea lugn och självsäker. Nosen i marken, fokuserad och med lagom tryck i linan. Sen dök det upp två hundar med ägare varav den ena hunden gjorde ett groteskt utfall. Nea blev såklart distraherad, tittade upp och glodde på dom tills dom försvunnit. Då satte hon utan tvekan nosen i marken igen, men denna gången hade hon lite bråttom så det såg ut som att hon skulle snubbla på sitt eget huvud emellanåt. Hon gick rakt förbi vinkel en bit, men kom på sig själv och hittade vägen tillbaka till rätt spår. Klöven hittade hon utan problem, hon tog den och såg så lycklig ut, började slita lite i den och äta pälsen lite innan vi gick hemåt. 

På vägen hemåt gick ett gäng människor framför oss med hund, jag vet inte om det var pga dom eller lusten att komma hem för att äta upp klöven som gjorde att hon drog, men hon la av efter ett tag när hon märkte att det inte gav något - jag stannade bara när det blev tryck i kopplet tills hon satte sig bredvid mig och tog kontakt. Hon kan momentet, hon vet vad det innebär och vi har tränat på det sen hon var valp. I vanliga fall drar hon aldrig i kopplet. 
Jag kom att tänka på vilka vägar jag tar, när jag kom hem. Jag kan vara en rätt störande, irriterande och dryg människa om jag vill, speciellt gentemot min omgivning då jag generellt inte gillar människor. Undrar om mitt undermedvetna är så jäkla drygt att det väljer den vägen där det är 99% risk/chans? att möta någon istället för vägen där det är 99% risk/chans? att vi inte möter någon, med flit. Klart jag tog den vägen där det är folk, klart dom glodde, några äcklade och några imponerade. En gubbe fråga tom om jag hade en jakthund och tyckte jag var en grym ägare som la ner tid på sånt bara för att det är bra arbete för hunden. Dom reagerade ju då såklart för att Nea hade en stor kronhjortsklöv i munnen, hon blir så förnärmad om hon inte får bära hem sitt pris själv. 

Nu tuggar hon nöjt på sin klöv, jag borde väl egentligen göra mat men jag orkar inteee... Är så trött på mat! Och så känns det så värdelöst att göra mat när jag precis tagit disken. 










/ Lise 🎈
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Roses | via Tumblr
Roses | via Tumblr
RSS 2.0
Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo | LCHF - Recept och mycket mer!