www.katrinarosales.se www.chawo.blogg.se

Philosofers

Hello 😊

Idag kĂ€nns det lite lĂ€ttare med allt. Huvudsaken Ă€r att det kĂ€nns iallafall tror jag. Det innebĂ€r att jag Ă€r pĂ„ vĂ€g Ă„t nĂ„got hĂ„ll. 

Jag lĂ„g kvar i sĂ€ngen i en evighet idag. Försökte komma pĂ„ en anledning att gĂ„ upp, att kĂ€mpa emot den dĂ€r klumpen i bröstet, orkeslösheten och bortdomningen. 
Jag lĂ„g kvar och filosoferade över livets mening. Och helt Ă€rligt var svaret, eller bristen pĂ„ svaret, i mitt kaosiga huvud skrĂ€mmande. 
Det Àr som tvÄ sidor... nej, tre, sidor som drar mig isÀr. En som Àr levnadsglad, positiv och har en mening med allt. Den sidan gillar folk, djur, att umgÄs, ha ett liv, vill hitta en kÀrlek och hade jag varit friskare hade den sidan sÀkert vela ha en familj ocksÄ. Den ljusa sidan vill hitta lösningar pÄ problemen jag lider av.
 Den andra Ă€r stĂ€ndigt döende, lever i ett evigt kaos, alltid pĂ„ grĂ€nsen till att falla över i sjĂ€lvmordstankar. Den sidan vill inte leva, inte vara med nĂ„gon, inte göra nĂ„got. Den vill alltid vara ensam, har grova trustissues, undrar stĂ€ndigt pĂ„ vad folk har för baktankar med vad dom gör och sĂ€ger, avskyr barn och vĂ€rlden i övrigt. 
Sen finns den dĂ€r tredje. Den orkeslösa, bortdomnade, kĂ€nslolösa som kickar in nĂ€r den kĂ€nner för. Det Ă€r dĂ€r jag Ă€r nu, den sidan Ă€r den jobbigaste i min mening. För allt Ă€r inte vitt eller svart utan rent av grĂ„tt. Det finns ingen glĂ€dje men inte heller nĂ„gon sorg riktigt. Oavsett vad som hĂ€nder sĂ„ Ă€r det grĂ„tt, ett grĂ„tt streck genom allt. Det Ă€r svĂ„rare att lĂ„tsas i det lĂ€get, svĂ„rare att orka lĂ„tsas. Jag vill inte dö men inte heller leva. 
Hur som helst sĂ„ avskyr jag alla sidorna. Jag vill bara hitta en jĂ€mn nivĂ„ dĂ€r jag kan slippa dessa pendlingar. I vanliga fall Ă€r jag bara Lise, den idiotiska tjejen som alltid Ă€r livrĂ€dd för att sĂ€ga och göra fel. DĂ„ existerar inga sidor. Bara jag och mina problem. Och det Ă€r tillrĂ€ckligt att hantera. Eller försöka hantera, för jag Ă€r inte sĂ„ bra pĂ„ att hantera det heller. Det enda jag Ă€r bra pĂ„ Ă€r att lĂ„tsas. LĂ„tsas som att allt Ă€r bra och klistra pĂ„ den mask som behövs. 

IgĂ„r skrev Josse till mig. Det komiska var att jag nĂ„gra timmar innan hade blĂ€ddrat genom blocket efter en nĂ„got Ă€ldre hund dĂ„ jag tror Nea kan mĂ„ bra av det. En Ă€ldre partner att luta sig mot och ta stöd ifrĂ„n. 
Sen skrev Josse. Ett simpelt "om du fortfarande vill ha en till hund sĂ„ kan du ta Kiana". Först trodde jag hon skĂ€mtade och att det hade hĂ€nt nĂ„got eller att Kiana helt enkelt var jobbig. Sen visade det sig att hon var seriös... 
SĂ„ vi skrev lite. Kiana har tydligen börjat reagera med att bli stressad nĂ€r dom pratar med sin son pĂ„ typ 4 mĂ„nader. FrĂ„gan Ă€r vad som hĂ€nder nĂ€r han börjar prata, krypa och gĂ„ undrar jag efter att ha sett henne in action med andra barn. 
Hon Ă€r sĂ„ stressad och understimulerad sĂ„ det Ă€r sinnessjukt. Hon Ă€r 7 Ă„r gammal och har aldrig i hela sitt liv fĂ„ jobba eller aktiveras pĂ„ nĂ„got sĂ€tt whatsoever. Hon har hela sitt liv haft orimliga krav pĂ„ sig i form av kommandon hon inte kan och förvĂ€ntningar som aldrig trĂ€nats in, istĂ€llet för att bli belönad för rĂ€tt handling sĂ„ blir hon fysiskt bestraffad vid fel. 
Oavsett sĂ„ bollade jag med mina bollplank och vĂ€nner. Jag vĂ€drade all oro, alla hennes problem osv. Dom stĂ€llde frĂ„gor och jag besvarade. Och alla tycker jag borde frĂ„ga. Ingen av oss har nĂ„got att förlora pĂ„ det. Visst sĂ„ kommer det krĂ€va en hel del men jag tror det kan bli bra för alla. Även mig dĂ„ jag inte kan stĂ€nga ner och skita i allt. 
Dessutom kommer Nea fĂ„ extra trĂ€ning i och med att hon kommer haka pĂ„ all trĂ€ning jag gör med Kiana. Kiana behöver all basic trĂ€ning, passivitet och vardagslydnad Ă€r högst prioriterat. Det innebĂ€r dĂ„ att Nea ocksĂ„ kommer fĂ„ mer av detta. 
Jag funderade lite iallafall, eller lite, vĂ€ldigt mycket. VĂ€ldigt vĂ€ldigt vĂ€ldigt mycket. Och idag sa jag ja, sĂ„ dom ska skjutsa hit henne nĂ€r dom har tid. 

Nea och jag tog oss ut pĂ„ promenad idag efter jag handlade med mamma pĂ„ Hemköp.  Vi gick Grisrundan med Anna och Diva. OdĂ„gorna ville bara busa men lugnade sig efter en stund och gick fint tillsammans. Anna och jag pratade om allt och inget. 
VĂ€l hemma sĂ„ pysslade jag hos Gimli och tog en dusch. Sen gjorde jag en baguette pizza vilket har varit det enda jag kunnat Ă€ta sista dagarna. Jag har inte kunnat Ă€ta ordentligt pĂ„ flera dagar sĂ„ jag har helt enkelt knappt Ă€tit förrĂ€n idag dĂ„ jag lyckades Ă€ta hela biten. Och ett pĂ€ron efter det. SĂ„ förhoppningsvis verkar det ocksĂ„ gĂ„ Ă„t rĂ€tt hĂ„ll nu. 

Nu verkar Anna sugen pĂ„ en till promenad sĂ„ vi hakar vi pĂ„.. ut igen dĂ„! SĂ„ skönt att vara tillbaka i Gnesta med mina vĂ€nner ❀


/

Lise 🎈

Kommentarer

Kommentera inlÀgget hÀr:

Namn:
Kom ihÄg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Roses | via Tumblr
Roses | via Tumblr
RSS 2.0
Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo | LCHF - Recept och mycket mer!