www.katrinarosales.se www.chawo.blogg.se

All she ever wanted

Har ni någonsin funderat på vad det är ni vill ha i livet? Verkligen sådär att när jag har just det där i mitt så det komplett liksom. Det hade jag en gång också. 

Har ni någonsin funderat på lätt krossat alla såna drömmar är? Det hade inte jag heller förrän den person jag trodde mig älska och som jag trodde älskade mig bevisade än en gång att människor inte går att lita på. 

Jag är egentligen inte speciellt ledsen längre. Jag är mest arg. Eller... ja. Faktiskt, jag är arg. Och jag har så mycket tankar och ilska kring allt detta som jag reflekterat över sista tiden och på det så går mitt liv överlag käpprätt åt helvete med allt vad inkomst och sjukdomar gäller. Jag har ändå bestämt mig för att ignorera ilskan och ta ut det på något annat. Jag ska bli passiv helt enkelt, utåt då, inåt tänker jag låta ilskan, tankarna och reflektionerna driva mig till vansinne. Jag kan bara inte låta mig hela alltet med Felix påverka mig såhär längre, det är inte värt att lägga ner så mycket energi på att rädda något som inte existerar eller ens någonsin har existerat. Hur ska jag veta vad som är sanning eller lögn? Några dagar innan han gjorde slut skrev han att han ville gifta sig med mig någon dag, hur ska jag veta vad som är skitsnack och vad som varit äkta under dom 6 åren? 
Nä, nu är han bara en vän och inget annat. Det får vara nog nu. 

Fortfarande är det tyst ifrån försäkringskassans sida. 30 dagar, vad jag förmodar är arbetsdagar dom räknar, tar slut på fredag. Oron har aldrig varit så hög som nu då jag vet hur mitt liv brukar vara emot mig. Varför skulle jag få det beviljat? Bara för att jag har så stora problem som jag har och vissa personer får hjälp för mindre så betyder det absolut inte att det borde gå för mig. Ja jag är en sjukt pessimistisk person men med tanke på vilken dålig tur jag har i mitt liv så blir det så automatiskt. Tillslut så känns det helt enkelt bättre att inte hoppas på något så jag inte blir lika ledsen när det skiter sig. 
Just nu vore det dock riktigt skönt att få det beviljat så jag kan släppa kampen om rätten till en inkomst som jag enligt alla inblandade borde få och bara satsa på att flytta härifrån så snabbt som möjligt. 

Nea har inte verkat bli sämre gentemot hundar efter att hon blev påhoppad av den där mastiffblandningen. Hon har inte gjort några utfall alls trots att vi varit i diverse situationer hon avskyr som tex hundar som drar rakt mot henne och ägarna låter dom gå i långt koppel och en hund som bokstavligen släpade med sin ägare mot oss. Däremot har jag märkt att hon är känsligare för ljud, hon är mer på tårna och mer lättskrämd så att säga. Hon reagerar med ragg (osäkerhet - i nacken och på rumpan) och blir spänd en liten stund innan hon skakar av sig det. 
Såren läker fint. Hon blev inte alls illa skadad fysiskt, 3 små hål och flera rivsår men det läker som sagt fint. Vi skulle haft rallyträning på måndagen men min magkänsla sa att jag skulle avboka så jag gjorde det och satsade på att gå promenad med Nea istället. När jag sedan fick höra att det var utställning på klubben så var jag så lättad att vi inte fick dit, det hade varit lite over the top med så mycket hundar på liten yta dagen efter hon blivit attackerad. 
Jag tror vi kommer ha det mycket lättare och bättre med allt när vi flyttar. I Gnesta har folk mer koll på sina hundar även fast idioter såklart finns överallt. Där kommer jag även ha mina vänner med hundar samt klubben att träna på vilket kommer bli så kul. Det känns verkligen som att jag kommer få ett liv igen, ett liv utan isolering och dåligt samvete. Så mycket tid jag kommer lägga på att bygga upp ett hem, rätt vård runt mig och mina problem, träna Nea och umgås med familj och vänner. Jag kommer också övningsköra och ta körkortet! Vilken befrielse! 
Jag ser verkligen fram emot det. Och det var ett par år sedan jag såg fram emot något på det här sättet, det är en skön känsla samtidigt som jag är rädd. 
Jag är rädd för att förlora. Förlora rätten för det jag borde ha rätt till och se allt jag vill ha och ser framemot kvävas och försvinna. Men mest känns det skönt. Jag tänker lägga all den ilska som gror inuti mig på att kämpa, kämpa för det jag vill ha. För kämpa, det är något jag kommer göra för att bygga upp mig och mitt liv igen. 


Lise 🎈

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Roses | via Tumblr
Roses | via Tumblr
RSS 2.0
Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo | LCHF - Recept och mycket mer!