www.katrinarosales.se www.chawo.blogg.se

The load is heavy

Hallo!

Fortfarande ingen sömn = jag har inte orkat skriva. Den tid jag är vaken försöker jag lägga på vettiga saker och resten av tiden ligger jag mest och försöker sova eller lätta smärtan. 
Jag älskar hösten, I really do, alla färger, allt regn, kylan kommer så man kan tända ljus, dricka te och mysa under värmefilten. En anledning att vara nära varandra. En underbar årstid. Men jag tänker inte ljuga om att det inte påverkar mig psykiskt. Allt mörker ger mitt personliga mörker mer bränsle och det behövs inte tycker jag. Det är skit nog som det är. På det så orsakar kylan mer smärta också vilket definitivt inte behövs. Det är en underbar årstid, hösten, men samtidigt avskyr jag den. 

Jag har börjat träffa en kurator. Jag har varit noga med att jag absolut inte vill prata om något som har varit utan den historian har jag pratat om i så många timmar under så många år med så fruktansvärt många psykologer och kuratorer. Men kuratorn jag träffar nu gjorde en snygg invändning om att jag nog har pratat om min uppväxt, men har jag någonsin verkligen bearbetat alla psyk besök, utredningshem, behandlingshem och alla fel socialtjänsten i Gnesta gjort med och mot mig. Och helt ärligt... så har jag inte det. Aldrig någonsin har jag pratat och bearbetat allt det där. 
Visst har jag berättat om det men jag har aldrig pratat om det. Om hur jag känner, hur saker började, vad som hände, hur det upplevdes osv. Never. Och jag är inte speciellt sugen på att riva upp det helvetet igen vilket jag också sagt. Men som alltid propsar dom på om hur viktigt det är att prata och bearbeta saker, och sure jag säger samma till andra när det är något men jag orkar fan inte. Däremot har jag funderat på att skriva om det, kanske här, kanske i ett word dokument eller kanske en annan blogg ingen vet om. Just nu är jag däremot super noga och envis om att det enda jag är där för är att lära mig hantera min sjukdom, hur även den fuckat upp hela mitt liv, hur den krossat alla mina drömmar och hur den påverkar varenda jävla minimal sak jag gör. 
Vi får se. Kanske öppnar jag mig för mitt andra helvete också någon dag. Bara inte nu. 

Idag har varit en sån dag jag avskyr. Jag försökte sova 3 gånger igår innan jag lyckades få 4 timmar sömn, med minst 8 uppvaknanden ska tilläggas. Först vid 20.30 för jag var så utmattad efter att ha varit barnvakt åt Theo & Milian 3h och sen ätit med Anna och barnen OCH gått promenad med hundarna. Efter 2h av vändande och vridande gav jag upp och kollade lite på Wentworth. Vid 00 försökte jag igen men misslyckades så jag gick upp och spelade lite TS4. Gick och la mig igen strax innan 03 och sista gången jag kollade klockan var den 05.09. 
Jag vaknade, alltså vaknade och kunde inte somna om på jätte länge, vid 09 med en känsla av att jag blivit påkörd av en svart taxi. Allt gjorde ont, jag var sååå trött men kunde inte somna och flera leder krånglade. Jag tog mig upp vid 11, gav hundarna mat och rastade dom, och gick direkt tillbaka till sängen. Där låg vi till klockan 13.30. Sen låg vi på soffan x antal timmar innan jag pallrade mig till Ica för att handla skräp och posta ett paket. Det regnade och jag fick lite energi av att vara blöt och kall så jag tog hundarna på en 1h väldigt blöt promenad. Nea avskydde mig. Och ännu mer när vi kom hem då jag klippte klorna på båda hundarna. Men hon tyckte om mig snabbt igen sen när vi delade på en macka. 

Kiana har verkligen kommit sig tillrätta. Nu kommer gamla beteenden fram, som det brukar när omplaceringar verkligen fattat att dom har ett nytt hem. 
Inget speciellt egentligen, men hon har börjat prata mer, ta för sig, men är ändå väldigt försiktig, hon har fallit tillbaka stort i gnällandet vid utgång så vi har backat till början av träningen där. Hon har också börjat segdra lite i kopplet så våra promenader är sådär super roliga... du vet.. ett steg - stop, vänta - ett steg, stop, vänta... osv. Tålamod är inte min vän alls, vi är snarare fiender, men nog fan är jag konsekvent och envis när det kommer till att träna hundar. 
Kiana har om 9 dagar varit hos mig i 3 månader och har gjort stora framsteg. Gällande allt, både fysiskt och psykiskt. Lärt sig nya kommandon, lärt sig alternativa vägar när saker är jobbigt, fått muskler och stärkt kroppen rejält, fått mer uthållighet, hon är mycket lugnare och har ett lugn över sig, mer tillfreds, är gladare både i kroppsspråk och block och hon verkar helt enkelt väldigt nöjd. Hon vågar chansa mer utan att fega ur och tro hon ska få skäll, hon vågar göra fel, hon är mindre strykrädd, hon litar mer på människor och hon skäller inte alls lika mycket på människor längre. Det går bara framåt förutom småsaker hon faller tillbaka till men så är det oftast i hundträning - det går fraaamåt, små baksteg och sen i rätt riktning igen. Hunden måste lära sig rätt och riktigt, försöka falla tillbaka och se vad som lönar sig, men sen lära sig att dom nya vägarna är mycket roligare och bättre! 😊 

Jo... jag var barnvakt. Haha, så kul att skicka snap till folk och typ ingen tror mig eller blir super förvånade. Jag tycker verkligen om Theo och Milian! Dom är charmiga, lätta och inte alls så jobbiga när föräldrarna inte är där. Så det gick jätte bra. Vi lekte på bilbanan en stund, barnen blev superhjältar och sprang runt, vi byggde lego, vi kollade på lastbil och vinkade hejdå till lastbilen genom fönstret, vi ritade, vi snurrade, vi lekte med ett typ "legohus"... ja.. Det gick ju bra. En enda gång var dom olydiga, Theo gav Milian världens handflata på ryggen och Milian blev såklart jätte ledsen. Och Theo blev jätte förvånad över att jag sa ifrån till honom att så gör man inte. Men det gick över snabbt och vi fortsatte. 
Linus kom hem, han skulle egentligen inte komma hem då han skulle iväg på fest med jobbet, så jag vart jätte förvånad. Milian är väldigt kinkig med personer och är fäst vid sina föräldrar så han vart jätte glad. När Linus sa att han skulle gå igen då han bara var hemma och hämtade nåt blev Milian såklart jätte ledsen. Vi försökte få han att fokusera på lek eller vad som helst men han totalvägrade. Anna kom hem i samma veva så jag slapp ta det själv med Mille att Linus går ändå, inte för att det är så jobbigt egentligen, men det är så kul (typ) att det blir bråk och stök så snabbt föräldrarna kommer hem. Jag tog upp det med Anna och hon sa att även dagis säger att Milian är jätte charmig och lätt - hon håller inte riktigt med! 😂 
Efter det bjöd Anna på middag, sen tog vi barnen och hundarna och gick en promenad. En bra dag, utmattande och troligen därför jag har så fruktansvärt ont idag, men helt klart värt det! 

Imorgon är det dags för arbetsterapeut igen, jag vet inte riktigt vad vi ska göra, men jag måste komma ihåg att ta upp problemen med att min högra hand svullnar upp i tid och otid. Det är så störigt och gör ont. Det gör ont i lederna, huden stramar och det är allmänt jätte jobbigt. Det händer trots vila, aktivitet, högt, lågt, handledsortos, inte handledsortos... ja oavsett vad. 
Kanske får jag mina nya hjälpmedel imorgon. Special rulle, madrass och tyngdtäcke. Kanske kan jag sova då? 
Kanske ska vi gå igenom mina anklar och se vad för ortoser jag ska ha där? 
Kanske ska vi bara prata och se hur allt går? Eller kanske har hon hört något från hjälpmedelcentralen ang fingerortoser? 
Vi får helt enkelt se! 

Nu ska jag försöka sova... igen. 
Random bilder; 


/

Lise 🎈

John blund är korrupt

Hejhej långt senare. 

Jag har lidit av mycket migrän och galen sömnbrist sista tiden, jag har skrivit flertalet långa inlägg i mitt huvud men jag har inte orkat skriva ner det på riktigt. 

Det är rätt läskigt hur hjärnan kan snurra till saker och ställa till det när man har svår sömnbrist. Jag kunde inte komma ihåg mitt telefonnummer, jag blev ställd när någon frågade om mitt namn, jag glömmer att äta och allt snurras upp och ner hela tiden. Jag vill bara sova, det är inte världens svåraste önskan att uppfylla tycker jag. 
Men jag är helt säker på att John Blund är korrupt. För någon måste helt klart betala honom för att inte dyka upp här, oavsett vad! Verkligen ingenting fungerar... vila, aktivitet, medicin, inte kolla på nåt, kolla på nåt, lyssna på nåt, ha det tyst, ha en fullpackad dag, ha en lugn dag... ingenting! Dessutom har jag börjat få en smärta som gör att jag har svårt att komma till ro ungefär där njurarna sitter, på höger sida. 
Jag har tid till arbetsterapeuten igen den 2a november och jag hoppas att min madrass och tyngdtäcke har kommit då. Och så måste jag ringa läkaren för det här är inte hållbart någonstans. Jag har knappt sovit på över 1 vecka, förutom en paus på 36h där jag sov 32h - först en natt på 14h, sen somnade jag 4h på dagen och ännu en natt på 14h. Sen började det igen, och har inte gått över än. 

Om livet ändå ska plåga mig mer sjukdomar och elände så kan det väl åtminstone ge fan i min sömn!? Hur svårt ska det vara. Det har gått så långt att jag känner mig som en zombie och tycker det är jätte jobbigt att lägga mig för jag vet att jag ändå bara kommer vända och vrida på mig i flera, flera timmar. 

Utöver det så är det mesta som vanligt. Ångesten är låg, inte borta men låg, migränen är förjävlig, jag spelar the sims 4, hundarna mår bra, jag träffar fortfarande P, och ja... Jag vet inte. Inget har riktigt förändrats sen sist. 
Jo, Jag fotar en del, hundarna då, när jag orkar. Det är kul men en utmaning då Nea tycker allt annat är kul och Kiana springer bara runt med pinnar. Men det går, det är inte kul om det är för lätt heller. 

Nea har kommit in i en period där hon är extra terrierig. Hon är explosiv, handlar snabbt, gör saker på egen tass och har inte riktig fokus på mig även med godis. Hon ger mig gråa hårstrån i förtid... men hon är underbar ändå, såklart! Jag tog upp värmefilten (som låg längst in, längst ner såklart, i källaren) och sen dess är hon som ett plåster på mig när jag har den på.  Hon har verkligen ett värme beroende, den där hunden... 

Kianas träning går framåt. Jag har haft GH här pga problem i badrummet och Agne har gjort ett kikhål i min ytterdörr. Detta har gett mig tillfälle att träna mer med plingande på dörren och se/höra okända personer utan att skälla. Vi har kommit ganska långt på kort tid tycker jag, jag trodde att just detta skulle ta otroligt lång tid. Hon skäller när det plingar på, men kollar på mig och slutar efter en stund. Hon skäller inte heller lika intensivt. När jag öppnar dörren har hon fullt upp med godissök, i början skällde hon och åt godis samtidigt men nu är hon tyst även när någon kommer in, pratar osv. Det är stort för att vara Kiana, vanligtvis skäller hon som en idiot och slutar inte på länge. 

Ja just nu har jag inte så mycket mer än det. Min hjärna är helt grötig och allt jag tänkt skriva är som bortblåst. Jag ska väl släcka lampan och ägna mig åt lite vända och vridande ett par timmar innan det är dags att gå upp igen.

Random bilder:

"God" natt! 

/
Lise 🎈

Rise and shine

Sömnförsöket igår gick.... *trumvirvel* 

Riktigt bra! När jag väl somnade... typ 4 timmar efter mitt inlägg. Sedan vaknade jag av klockan och blev förvånad över att jag inte vaknat en enda gång! Wow. DET var läänge sen. Tom ATn reagerade på min reaktion när hon frågade om sömnen så ja, nej, den har inte funkat alls sista tiden. 

Idag vaknade jag med smärta, utmattning och huvudvärk. Så jag låg på soffan en stund med hundarna innan Anna skrev och vi gick ut för att fota hennes söner. Dom var inte sådär jätte medgörliga, men jag hade inga förväntningar heller då det är barn. Men ett par bilder blev ändå bra, tycker jag, trots att det kändes lite osäkert just där och då. 
Efter det gick vi till Ica. Milian är så gullig, säger mitt namn och ska hålla handen hela vägen. Varje nedförsbacke, eller ja, såna fartsdumpar, ska han springa nerför så han släpper och springer. Sen stannar han, tittar på mig och säger "Ise" med en utsträckt hand. Lilla guldlock! 

När jag kom hem redigerade jag lite bilder och åt middag. Kände mig duktig som åt rester idag. Yey me! Duktig att jag åt överhuvudtaget, för det är jag super dålig på. När jag ätit klart skrev Anna och vi gick grisrundan med alla hundarna. 
Alla hundarna har vi inte gått med sen Nea och Diva rök ihop. Har jag berättat om det? Om ja, så skippa den här delen;
Jo, det var nämligen så att vi gick en helt vanlig promenad. Diva i flexi, Nea så småningom i flexi och Kiana i koppel. En helt vanlig dag utan konstigheter, vi gick som alltid och inget nytt hände. Sen trasslade sig Diva och Nea i kopplena. I vanliga fall stannar dom upp och väntar ut oss eller försöker leka. Skillnaden nu var att Kiana försökte gå emellan dom och kom helt fram då jag inte hann fånga upp henne innan. Detta ledde till att Nea gick igång och då hon och Diva trasslat så triggade hon Diva och så var det igång. Att Nea gick igång förvånad mig egentligen inte ett dugg, det är just det här jag misstänkt hela tiden och just därför jag är så försiktig med Nea och andra hundar trots att många sagt att jag är överdrivet försiktig, löjlig osv. Nea är en AST och dom är som dom är. Det kommer man aldrig ifrån! Dom kan gå bra med alla och dom kan vända på 1 sekund som nu hände oss. 
Det var svårare att sära på dom tack vare Kiana som ville lägga sig i. Men tillslut så gick det också, Nea högg sig fast i Divas hals vilket slutade med ett tandhål och Diva gav ett jack under ögat och på huvudet tillbaka. Ja och två ränder på ena sidan. Nea kom alltså lindrigt undan. Diva fick jag rensa och sedan även under några dagar pilla bort skorpa och tömma var. Nu är det läkt fint. 
Hundarna är efter den händelsen inte helt samma. Nea och Diva brukar alltid vilja leka men nu är dom lite på var sitt håll istället. Kiana är som vanligt mot Diva men Diva är väääldigt tveksam mot Kiana. Men så har vi inte gått med alla efter händelsen heller pga sjukdom så det kanske går över. Vem vet. Vi vet iallafall att vi är mer försiktiga hädanefter... 😉 

Väl hemma igen fortsatte jag med bilderna. Tar ett tag att gå igenom och redigera bilder faktiskt. Men det är kul! Jag tycker det är kul att gå utanför min comfort zone med enbart djur också och prova något annat. Jag antar att det lär bli mer av det! 

Utöver det så har det varit en lugn dag. Jag har matat krypen och vilat. Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra... käka choklad och kolla film kanske... eller serie. Greys anatomy är typ slut så nästa blir nog Rome, både P och Linus har tipsat om den så jag ska kika! 😊 
Men först - kissa. Jag har hållt mig i flera timmar nu, fyi. 

Random bilder;

Lise 🎈

Roses | via Tumblr
Roses | via Tumblr
RSS 2.0